Denna uppsats är skriven med syftet att belysa elevers åsikter inom området pedagogiskt ledarskap i klassrummet. Detta undersöks genom en kvantitativ enkätundersökning besvarad av 107 elever i årskurs 6 i Malmö. Frågeställningen som gav upphov till undersökningen är: Vilken typ av ledarstil föredrar elever och vad påverkar deras motivation i skolarbetet? Vi presenterar vårt resultat i deskriptiv statistik och använder oss av behavioristisk samt Humanistisk teori för att analysera våra resultat. Resultatet och slutsatsen visar att eleverna trivs bäst med en humanistisk ledare men finner motivation i de typiska behavioristiska förstärkningarna så som beröm och till viss del bestraffning..

SammanfattningStudien syftade till att få en djupare förståelse för hur personal inom äldreomsorgen upplever effekterna av ett kvalitetsarbete. Studien hade följande frågeställningar:? Hur beskriver personalen kvalitetsarbetet och effekterna av detta?? Hur ter sig arbetssituationen med fokus på arbetsgrupp och delaktighet efter det genomförda kvalitetsarbetet?För att besvara frågorna utgick intervjun från tre teman, kvalitetsarbete, delaktighet och arbetsgrupp. Vår vetenskapsfilosofiska utgångspunkt har varit hermeneutisk och resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån Humanistisk teori, systemteori samt Angelöws teori om förändringsarbete i organisationer.Studien visar att det har varit viktigt för personalen att få vara delaktig i kvalitetsarbetet och att detta motiverade och inspirerade dem. Vidare visade studien att personalen upplever att arbetsgruppen har blivit mer öppen och tillåtande samt att den stress som de tidigare upplevt minskat och att arbetsglädjen har ökat.

I uppsatsen presenteras resultatet av en undersökning av platsannonser och de kompetenser som innehas av personerna som anställdes. Syftet var att jämföra hur väl kraven och kvalifikationerna stämde överens. Utgångspunkten var litteratur om arbetsmarknaden och rekrytering. Där framkom det att platsannonser ofta formuleras otydligt och att kraven som ställs ibland är överdrivna. Undersökningen bestod av ett urval platsannonser för yrken där en kombination av IT-kompetens och humanistisk kompetens behövs och där webbpublicering är en arbetsuppgift.

Detta arbete undersöker ACT och ställer frågan om terapiformen kan betraktas som en existentiell beteendeterapi. Ett material bestående av 53 vetenskapliga artiklar undersöktes med en tematisk innehållsanalys för att få en bred och aktuell bild av ACT i avseende på teori, praxis och människosyn. Resultatet sattes in i en psykologihistorisk kontext i allmänhet och en beteendepsykologiskt kontext i synnerhet. Det som talar emot ACT som en existentiell beteendeterapi är främst bristen på oppositionella inslag och kritik av den vetenskapliga normen. I andra vågskålen placerar resultatet det holistiska perspektivet samt synen på människan som ickedeterminerad.

Undersökningen som gjorts i denna uppsats har som främsta syfte att kartlägga attityder till delar av könsneutralt språkbruk och orsakerna till dessa hos en specifik grupp av informanter ? studenter på universitetsnivå. Studenterna har valts utifrån vilket vetenskapsområde de studerar inom. De för undersökningen aktuella vetenskapsområdena är humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet samt medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet. Ur informantgruppen från humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet har två studentgrupper från historisk-filosofiska fakulteten samt juri­diska fakulteten valts ut till en senare del av undersökningen.De delar av det könsneutrala språkbruket som undersöks är pronomenet hen, företeelsen att det generaliserande pronomenet man byts ut mot en, samt könskonträra namn.

Sammanfattning Syftet med min undersökning är att hjälpa skolan att bli bättre i sitt arbete med elevdemokrati. Genom intervjuer vill jag få fram svar på mina frågeställningar och se vad eleverna tycker om skolans arbete med elevdemokrati och hur de kan påverka sin situation i skolan. Frågeställningarna är: Tycker eleverna att de kan påverka undervisningen i skolan? Hur går eleverna till väga för att påverka utbildningen? Vad anser eleverna att ökad elevdemokrati kan ge för resultat? Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer. Det användes för att respondenterna skulle kunna prata friare om ämnet och få mer djup i svaren.

Globaliseringen av de internationella ekonomierna och internationella influenser har under de senaste decennierna fått stor genomslagskraft i svensk förvaltningspolitik. En följd av reformen är krav på styrning av den offentliga sektorn liknande den privata med en mera företagsliknande styrningsmodell med ekonomin i fokus. En annan följd av reformen är att chefer närmast produktionen i den offentliga sektorn idag har ett stort ansvar för kommunikationen mellan de chefer de har över sig och medarbetarna. Detta kan påverka chefens psykosociala arbetsmiljö och det är vad som denna uppsats behandlar. Vi undersöker hur chefer upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö.

Lysande relationer är ett projekt som har sin utgångspunkt i temat relationer, människor emellan. Projektet har resulterat i tre funktionella vardagsprodukter med ett adderat mervärde med syfte att frammana reflektion över våra relationer till andra människor.De tre produkterna finns i de vardagsritualer där möten mellan människor sker och skapar en förutsättning för lysande relationer.Produkterna är en klädhängare/golvlampa, en takarmatur och en ljusstake. Här bidrar ljuset som en gemensam nämnare i de tre produkterna som en symbol för värme, känslor och förändring i situation. Lysande relationer är ett designprojekt ur en humanistisk synvinkel och vad som händer när brukaren interagerar med produkter. Det är inte produkterna i sig själva som skapar lysande relationer, utan dess tankar och handlingar som produkternas mervärden tillför när brukaren använder produkterna.

Syftet med undersökningen är att granska motiven för, samt beskriva och utvärdera delar av det organiserade läsprojekt som sedan år 2000 pågår i arbetsenhet 4 på Gumaeliusskolan i Örebro. Undersökningsarbetet har sin utgångspunkt i den metod som i den traditionella forskningsprocessen benämns som observation. Observation ska här förstås som en samlingsbeteckning för alla de olika metoder som använts för att söka empirisk kontakt med undersökningens informanter. Backman (1998) För att få reda på vad elever och lärare tycker om litteraturläsning på schemat intervjuas i undersökningen sexton informanter, av dessa är fyra undervisande lärare i arbetslag 4 på Gumaeliusskolan i Örebro samt övriga tolv elever i årskurs 7 respektive 9. Även om den schemalagda läsningen i arbetsenhet 4, under de sex år som den har pågått, har funnit sin form och läspassen numera ses av majoriteten elever och personal som naturliga inslag i arbetsveckan är inte projektet befriat från konflikter.

Anställningsbarhet är ett vanligt förekommande begrepp i forskning men även i en europeisk samhällskontext. Syftet med föreliggande studie var att granska platsannonser riktade mot yrkesprofessionerna läkare, lärare och polis och då med fokus på hur anställningsbarhet framställdes i termer av de kompetens-och egenskapskrav som fanns inskrivna i annonserna. Totalt granskades 112 platsannonser som analyserades med hjälp av en trestegsmodell. Resultatet åskådliggjorde tre separata anställningsbarhetsdiskurser, en för respektive yrkesprofession samt en gemensamhetsdiskurs vilken skar genom samtliga professioner. Utifrån den analytiska diskussionen framträdde bilden av den ?ideala anställda? ? den anställningsbara.

Denna uppsats är en granskning av Robert Kanes libertarianska teori om viljeansträngningar, hur dessa kan lösa det problem som det så kallade turargumentet utgör för en libertariansk händelse-kausal teori och om hans teori ger en bra redogörelse för fri vilja, framför allt i samband med moraliska konflikter. Jag undersöker också Randolphs Clarkes kritik mot Kanes teori, som bland annat går ut på att de dubbla viljeansträngningarna är irrationella, att de inte behövs för att bemöta turargumentet och att Kanes teori inte tillför tillräckligt mycket för att ge en typ av fri vilja som vi inte redan skulle kunna ha i en deterministisk värld. Jag kommer fram till att Kanes teori kan bemöta turargumentet på ett ganska bra sätt, men att den inte tillför något som skulle kunna ge fri vilja även om fri vilja skulle vara omöjlig i en deterministisk värld. Som libertariansk teori misslyckas den alltså..

Detta arbete fokuserar begreppet människosyn utifrån ett antal aspekter. Arbetets frågeställningar gäller vad människosyn egentligen är, vad skolans styrdokument säger om människosyn och slutligen vilka tankar om människan elever i år nio uttrycker. Tyngdpunkten i arbetet är den kvalitativa undersökning som gjorts om tankar om människan hos elever i år nio. Uppsatsskrivning valdes som datainsamlingsmetod. Studien visar bl.a.

Distriktssköterskor arbetar enligt en humanistisk värdegrund där alla patienter har lika värde. Distriktssköterskorna möter i sitt arbete individer från olika samhällsklasser, kulturer och åldrar. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter från utsatta grupper. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamling skedde med tre fokusgruppintervjuer, med totalt tolv deltagare och tematisk innehållsanalys användes som analysmetod.

Komplementära metoder har börjat användas allt mer inom sjukvården. Akupunktur är en av de mest använda metoderna som framförallt används för smärtlindring i västvärlden. Österländsk filosofi som akupunktur härstammar ifrån, utgår ifrån en holistisk människosyn och sjukdom anses vara en rubbning av livsenergin. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters förväntningar och upplevelser av akupunkturbehandling samt vilken relevans akupunktur har för sjuksköterskan i sin yrkesroll. Elva vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna CINAHL och PubMed användes.

Att personer kan få studie- och yrkesvägledning i skolan vet de flesta, men var vänder sig vuxna som redan har ett arbete? Syftet var att undersöka vad personer, som varit anställda på samma arbetsplats i minst 15 år, som har eller haft en önskan om förändring, känner till om vuxenvägledning. Att intervjupersonerna skulle haft denna långa anställningstid på samma arbetsplats var för att vi ville undersöka om de var arbetsplats- eller yrkesinlåsta eller ?stannare? på arbetsmarknaden men också för att säkerställa att de haft tankar på att förändra sin arbetssituation men inte genomfört någon förändring. Utifrån våra frågeställningar och genom kvalitativa intervjuer tar vi del av varför de stannade kvar, vilka upplevelser de hade av vuxenvägledning, vad de skulle behöva stöd i, var och på vilket sätt de tycker att vuxenvägledning ska bedrivas. Resultatet redovisas utifrån tre teman som bygger på vårt syfte och våra frågeställningar.